Bilder dan före

Dino kollar dit jag vill en liten stund så jag hann trycka av. Synd på det grova halsbandet bara.





















Eddie blev lite suddig här, men så här tar han sig au naturel nuförtiden. Som ni ser har pälsen vuxit ganska duktigt på 6 månader.




















Eddie har blivit lite stylad så att ögonen syns. Det var så mörkt att blixten kom på. Snön på nosen har han fixat själv.

Novemberdis

Medlemstävlingen blev inhiberad så Eddie och jag fick inte pröva våra slumrande agilitykunskaper en sista gång i år. Vi får sikta in oss på vårens tävlingar i stället.

Det är två lydnadsträningar kvar innan den kursen är slut. Det har varit en mycket givande kurs och jag har fått många tips på vad och hur jag ska träna. Tillgänglighet, inkallning, platsliggning och läggande under marsch fungerar bra, så dem kan jag börja kedja ihop. Fotgående är mycket bättre, men uthålligheten bör förbättras. Jag ska också tänka på att belöna framåt och varierat. Stående under marsch har börjat fungera riktigt bra, men att stå stilla medan jag går mot Eddie ska vi träna på samt även att särskilja ligg och stå. Hopp över hinder går också bra, men även här måste träna på att Eddie ska stå stilla då jag går till hans sida. Det börjar arta sig, finska klass 1(nybörjarklass) börjar så småningom vara i hamn.

Nu har jag en fråga till er som är lite längre hunna än Eddie och jag: Hur har ni tränat in inkallning med ställande?

Seinäjoki INT

Sista utställningen för i år är avklarad och det gick verkligen jättebra för Dino. Han fick sitt andra cert och även ett cacib och blev slutligen BIM. Det var 15 kooikrar anmälda så han var inte helt utan motstånd. Det är för det mesta mycket folk och hundar i Seinäjoki och så även i år. Dino visandes mycket förtjänstfullt av uppfödaren Marika. Domaren var mycket noggrann och hundarna fick springa flera var och matchas mot varandra. Det är inte alldeles lätt att visa Dino för han vill helst dra i kopplet som en stövare på väg till jakt och då kan det vara svårt att visa korrekta rörelser, men i söndags såg det för det mesta mycket bra ut. Dinos syster Mandy fick också cert. Det var riktigt roligt att få fara ett helt gäng på hundutställning och det är ju så mycket lättare när man kan hjälpas åt att passa hundar och bära grejer. Jag var även en sväng och kolla på sheltisarna, men där var det trångt och svårt att se någonting. Hos beardisarna var det lite glesare, men jag hade inte tid att stanna och domarbyte hade det blivit till Gunilla Skallman.

Höstaktiviteter

Eddie och jag har börjat på en lydnadskurs som hålls åtta gånger på onsdagar (äntligen en kurs på en dag som passar). Vi ska gå igenom momenten i nybörjarklassen (klass 1). Första gången gick helt ok, förutom att Eddie plötsligt behövde en massa hjälper för att ta sig över hopphindret på kommando. Jag antar att det var ett tillfälligt hjärnsläpp då han ju inte är så van att träna med andra hundar. Hemma försökte han sen med samma manöver, tvärstanna framför hindret och titta på mig, men det gick över när vi tränat en stund. Så får vi sikta in oss på någon vårtävling i lydnad om allt går som det ska.

Dino får träna hemma nu och det blir mera träning i agility för hans del. Till vintern blir det ledd träning för honom. Höfter och armbågar är ju i skick, så jag får väl sätta lite mer allvar bakom träningen nu. Något viltspår ska jag lägga ut åt honom ännu i höst, så han får träna legor och terräng som är lite svårare. Jag har ännu inte fått mina skoinlägg (skulle ha fått dem denna vecka men tiden blev framflyttad) så några riktigt långa och många spår blir det inte. Dino ska ju också till Seinäjoki på utställning (troligen den sista för i år).

DM i viltspår

Igår var det DM i viltspår i Malax och jag guidade ett av de sex spåren. Vann gjorde en mudi , Mustapippurin mattomestari med 48 poäng av 50 och det var mycket välförtjänta poäng för ingen annan hund fick över 40 som berättigar till ett första pris. Domaren var återhållsam med poängutdelningen. Efter sig hade hon två taxar, en flatt, en tollare och en golden. Håller tummarna för att hon lyckas bra i FM nu.

Mink i bilen

Tisdag morgon när vi skulle ut på en kort länk innan vi skulle iväg till stan så visade Dino mycket stort intresse för bilen. Speciellt den främre stötfångaren var mycket intressant, jag tänkte att det har väl suttit någon katt under bilen. Men då hördes ett ljud av något slags vilt djur inifrån motorhuven och jag började misstänka att det var en mink eller något liknande. Mycket riktigt när jag öppnade motorhuven (ytterst försiktigt för vem vill bli biten av en argsint mink) så såg jag en gråbrun mink i fronten under motorn. Den lille gynnaren ville förstås inte överge sitt trygga tillhåll i första taget. Inte ens då jag startade bilen tyckte han att det var dags att ge sig av. Först när jag började köra så sprang den iväg under bastun, tyvärr, så nu har jag två minkfällor på gården. Minken verkar dock inte vara särskillt intresserad av dem, betet har han nog tagit eller om det är något annat djur som farit iväg med grillkorven. Dino tyckte det var mycket spännade med minken och han kollar upp bilen varje gång vi går förbi. På tisdagen var vi även till veterinären igen och nu har han passet i skick så vi kan resa till Sverige då andan faller på.

Getingstick

Fredagkväll var vi på skogspromenad och då jag vänt om kom Eddie. Han betedde sig riktigt konstigt och gned nosen mot marken. Först trodde jag att han blivit biten av en orm, men sen upptäckte jag en geting vid nosroten nära ögat. Snabbt tog jag tag i den och försökte rycka bort den, men den satt inlindad i pälsen. Pälsen har ju växt ut nu så de små getingarna syntes inte först. Jag trodde allt var OK, men Eddie fortsatte att gnida sig mot vegetationen och bita sig i benet. Där satt en till geting och inne i örat fanns det ytterligare en. Eddie var rejält medtagen av getingattacken och försökte lätta . Som tur var visade han inga symtom på allergi, då hade det nog gått riktigt illa. Någon inofficiell agilitytävlig blev det av förklarliga skäl inte. Redan på lördag mådde han bättre och hade slutat krafsa och gnida sig, men rodnaden fanns kvar.

På söndag var jag lite osäker på om vi skulle åka till Vasa och delta i en inofficiell lydnadstävling. Men hur det nu var så kom vi oss i väg. Vi har inte tränat så mycket med andra hundar och människor så det var nog spännade både för mig och Eddie. Väl på plats så ville Eddie inte ha godis alls i början, men jag anmälde oss och vi tog en liten promenad runt området. Kontakten förbättrades, men jag bestämde mig för att köra med koppel hela tiden. Lite fot-träning med snabba belöningar funkade bra innan vi skulle in, men gick jag fler än tre steg då var koncentrationen borta och Eddies huvud sjönk mot marken eller spanade runt. Väl inne så gick det hyfsat, han hälsade glatt på domaren, men hunden bredvid var också mycket intressant. Platsliggandet fick bli med koppel och ca 1 meter ifrån. Men han låg hela tiden (1 min) och satte sig fint på kommando. Sen sa jag till domaren att vi kanske borde avbryta, men domaren tyckte att vi kunde vänta tills de andra gjort sitt och under tiden försöka arbeta på fokus. Så vi stannade och gick in sist. Fotgåendet gick sådär, det var många kommandon, men Eddie skärpte till sig vid varje kommando och jag hade godis i handen, som han fick till slut. Svängarna var vida och lite oengagerade, men han hängde med. Läggande gick riktigt bra, jag var lite övertydlig med både stopp och handsignal. Inkallningen gick också riktigt bra och här gick jag fulla längden så Eddie satt ensam med domarens fot på kopplet. Han kom riktigt fint. Ställandet gick också rätt så bra. Hopp över hinder gick på andra kommandot och sen visade jag godishanden för att han skulle stå stilla medan jag gick och ställde mig bredvid och Eddie hade lite bråttom att sätta sig. Men på det hela taget är jag mycket nöjd med honom. Vi tränar för lite med andra och det syns, så jag vet ju var vi ska lägga in mer träning.

Bedömnigen i siffor (OBS mycket snäll bedömning för den lätta mölliklassen)
1. Tillgänglighet 10
2. Platsliggning 5,5
3. Linförighet 5
4. Läggande 5
5. Inkallning 7
6. Ställande 6
7. Hopp över hinder 6 (I Finland ska hunden hoppa vända och stå tills föraren kommer)
8. Helhetsintryck 8

Totalt 122 och tredje pris samt 2 plats (av två deltagare).
Det gav mersmak och nu får vi bara träna vidare på svagheterna. För grunderna finns där och det var skönt att se.

Dino på match show och lydnadsträning

Dino och jag har avverkat några lydnadsträningar och han lär sig nog snabbt bara jag belönar vid rätt tidpunkt. Koncentrationsförmågan är dock lite varierande, men det är full koncentraton på det som just nu är i görningen. Mycket bra är det att få träna tillsammans med andra hundar och hundägare.

Match showen i går var en riktigt trevlig tillställning, det gick inget vidare för Dino och mig i ringen, vi fick blått band och blev inte placerade. Dino drog lite väl mycket och jag var nog lite okoncentrerad. Utställningar har jag svårt att ta på allvar, men jag hade trevligt sällskap och utställningen löpte på i bra takt. Dino kan stå riktigt fint, men att gå var lite svårare. En annan kooiker var också på plats en i mitt tycke riktigt fin och trevlig hane från Callitris kennel. Så också en ung beardistik från Glosscoats kennel, henne tyckte jag också mycket om. Jag får önska matte lycka till med både vallning och utställning.

Någon lydnadsträning blev det inte på söndag på grund av vädret, så på tisdag är det sista gången för oss för jag tänkte prova på inofficiell lydnadstävling på söndag med Eddie och den är samtidigt som lydnadsträningen.

Lillis fick sitt första cert

Dino har varit på sin fjärde utställning för i år och gissa om jag är lätt chockad för han fick sitt första ERI och CERT. Sen blev han BIR och fick fortsätta i grupptävlingen. Det var varmt och kvavt sommarväder och som tur var hade jag tagit utställningstältet med. Det var jag och en till som hade tält på den här utställningen, lite skillnad mot då man varit på beardisutställningar. I gruppfinalen hade nog Dino inte så stor koll på läget, han tyckte nog det var lite skumt med alla andra vattenhundar så han drog väl mycket i kopplet. Mycket överraskande valde domaren att placera Dino som trea och jag får tacka domaren så mycket för att han tyckte min lilla kooik var så fin. Ett stort tack till Marika (uppfödaren) som visade Dino så fint. Eddie var med som support och han hann med att gräva en liten grop åt sig i hettan. Han lockade också blickarna till sig med sin sommarfrisyr, det var en kvinna med Curly coated retriver som tog kort på honom, undrar om hon kunde gissa rasen. Hade tänkt fara och titta på en officiell lydnadstävling idag men det har åskat och regnat hela förmiddagen så det fick vara.

Sommar, sommar

Härligt med semester och strålande sommarväder. Eddie har efter en lång paus fått starta i en inofficiell agilitytävling och vi som inte har tränat något annat än lite på gården där jag har två hopphinder. Det gick över förväntan, Eddie hängde med på alla hinder och han verkade tycka att det var riktigt kul. Vi vann mölli-klassen (en klass utan slalom och gungan, mycket lätt) och jag tror vi fick 5 fel för en liten vägran då Eddie funderade på att springa iväg och lukta på kissfläckar vid kanten av banan. Jag fick lite blodad tand och vi kanske ställer upp på fler inofficiella tävlingar i höst. Dino lever livets glada dagar med att rymma iväg, då matte är ouppmärksam, bita sönder diverse tidningar och plastkoppar och då det inte hjälper så hoppar han rakt över gärna med ett avstamp på magen på en tv-tittande eller läsande matte, bara så att hon ska veta att han finns och att han vill ha aktion. Däremellan blir det träning i form av hinderhoppning och lätt handling, utställningsträning (börjar funka allt bättre men det är kul att bita i kopplet) och lydnadsträning (Dino är en hejare på klossen). Ha det gott i sommarvärmen :)

3:e certet YES!

Sista utställningen blev riktigt lyckad. Vi for upp till Brahestad och som tur började bedömningen först kl. 14.00 så vi behövde inte stiga upp mitt i natten. Vi har ju varit på flera utställningar nu så jag provade en ny variant på att ställa i ordningen pälsen. Kvällen innan så tvättade jag bara tassarna, magen, kragen och nosen. Denna variant tyckte både Eddie och jag att var toppen. Dino fick sig i stället en totaltvätt för att han hade varit och rullat sig i komposten. Eddie tyckte det var toppen att få åka med tjejsällskap, nämligen beardisen Ginia från Jakobstad. Tackar Pialina för sällskapet och sjutsen från Jakobstad norrut. Utställningen var på en travbana och det blåste och yrde sand nåt helt otroligt. Jag hade med ett tält, men vi satte inte upp det pga. blåsten. Vissa tält låg nästan i 45 graders vinkel så det var ingen vits med dem. Det var två hanar i öppenklass och domaren gav båda ERI (EXC), sen placerade han Eddie först och det var jag mycket glad åt. Jag kom att tänka på en kooikeruppfödare som är mycket bra på att visa sina hundar och jag tänkte nu får jag lov att se ut som hon. Tror nog att det hjälpte. I bästa han-klass blev Eddie andra efter en champion hane. Och regnet klade vi oss undan, det kom sen när vi stannade vid en bensinstation för att äta lite innan hemfärden. Jag var så ovan vid att det ska gå bra att jag glömde att hämta cert-pokalen, men båda rosetterna har jag på väggen. Några bilder har tyvärr inte, men det blåste ju som attan så håret stod på ända både för Eddie och för mig. Ska försöka få några tagna innan saxen kommer fram :)

Eddie och Dino på dagis

De ordinare hundskötarna har haft ledigt så Eddie och Dino har tillbringat två dagar på pensionat. Det tycks ha tagit på ordentligt för vovvarna ligger och sover nu. Eddie som varit med förr tog det hela med ro medan Dino tyckte det var jättespännande med alla hundarna bredvid. Han retades lite med en Saluki och sprang och hälsade på en maffig Hovawart, som nog tyckte det var en lite väl nyfiken liten skit som kom och tog till bastonerna. På det hela taget ville han sätta fart på alla andra hundar och det lyckades han ganska bra med. Speciellt salukin hängde med på Dinos upptåg. På eftermiddagen hade det kommit två nya hundar en tollare och en flat. Dino och flatten bondade direkt, kanske för att de är lika valpiga båda två t.o.m. Eddie måste fram och nosa på flatthanen, fast han nu inte annars är så brydd.

Näst sista utställningen avklarad

I går var Eddie och jag på utställning till Harjavalta. Riktigt trevlig utställning som jag kan rekommendera. Det var ett lungt område med stora fina gräsmattor och gott om utrymme. Domaren för dagen var Salvatore Giannone och före oss var hela 38 stycken pyreneiska vallhundar och det tog tid. En timme efter tidtabellen fick vi komma in i ringen. Eddie och jag hann med vår ringvisning innan regnet, men sen bröt det lös de regntunga skyarna släppte sitt innehåll över oss och jag hade lova att hjälpa till att visa en hund i uppfödarklass så jag fick min del av nederbörden.

Utställningen gick ju helt ok för mig och Eddie. Domaren verkade väldigt fixerad vid hundarnas ålder och det verkade som när jag sa att Eddie var 5 år då var det kört för oss. Hunden som vann över Eddie i öppenklass var 2 år och certet gick till en juniorhane. Men kul var det i allafall att få ERI denna gång, ävenom domaren var väldigt givmild när det gällde ERI. Det känns bra att nästa utställning kommer att bli den sista, åtminstone för en lång tid framöver. Det sista certet verkar inte vara möjligt att få.

Eddie fick i allafall träffa en av sina favoritmänniskor på utställningen. Han visste nästan inte hur han skulle bära sig åt när han hörde rösten på Carina. Han bara måste ner från burtaket, där han blev borstad, och kråma sig och visa sig från sin bästa sida.

I Seinäjoki på spanielspecial

Dino har varit med på sin tredje utställning för i år och nu var det tillbaks till det vanliga dvs. ett EH. Det börjar gå allt bättre för oss i ringen, men vi har en del kvar att förbättra. I bedömningen var allt bra utom att Dino kunde visa sig bättre. Det var jättekul att se nästan hela kullen på plats, vi var fem valpköpare som visade upp våra hundar den dagen. Nästa utställning blir troligen kooikerspecialen i Riihimäki, det är första gången en specialutställning för kooikerhondje ordnas i Finland.

Bottennapp och första spåret

Jovars, då har vi varit till Björneborg och fått EVA = KEB (och detta är vad jag tycker om det ∩¿§¥×ΩωξҖ!!!). Nå Eddie skyggade av någon anledning för domaren och därav detta resultat. Vi får ta nya tag och sikta in oss på de två utställningarna som jag ännu tänkt fara på med Eddie.

Dino fick gå sitt första viltspår i skogen i lördags. Han var lite upp i varv (som vanligt) då han hade med sig en ny hundkompis, taxen Acke. Något okoncentrerad tog han sig an spåret och kom med lite hjälp av mig fram till slutet. Spännande var det med alla dofter i skogen och den färska bloddoften. Vi får nog hålla oss på ganska korta och färska spår en tid framöver. Spårningen tog på och hunden har varit lugnare än vanligt sedan dess :)

På söndagen fick Eddie vara med på träningen eller rättare sagt han fick vara med efter träningen och springa tillsammans med de andra hundarna under nedvarvningen. Det gillade han storligen, inte ens den lilla sheltiehanen som försökte mota bort honom från sina damer bekom honom utan han nosade vidare glad att få vara med i en hundflock. Vi tränade också lite i stan på hemvägen.

Regndusk

Nu börjar det bli rejält geggigt på vårt promenadstråt i skogen. Det har varit på plus nu i flera dagar så all is och snö börjar vara borta. Hundarna verkar gilla alla nygamla dofter som kommit fram efter vintern. Idag fick de syn på en fälthare så det var bara att hålla emot och försöka få dem att tänka på något annat. Fick inbjudan till utställningen i Björneborg, hela 17 stycken beardisar var anmälda (jämför med 12 till Vasa INT) och då är det grupputställningar på andra håll i Finland samtidigt. Kanske beror det på att det finns många beardisar i Björneborg eller på att det var en intressant (obekannt?) domare.

Förra veckan fick Dino vara med till ett dagis som hade hundtema. Det gick riktigt bra, han gillar ju barn. Jag trodde att han skulle vara mera vild än han var, men han stod stilla och lät sig klappas. Ibland kunde han inte hålla sig utan hoppade upp. Sen var han med mig på jobbet, det gick sådär, att ligga still och vara lugn är inte Dinos melodi. Det blev lite pip och gnäll mellan varven. Mina arbetskamrater gillade han dock storligen.

Vasa INT i dagarna två

Jepp, nu var det avklarat, en av Eddies sista och Dinos första officiella utställning i junior klass. Eddie fick surprise, surprise EH, vad annat suck... Nåväl han blev placerad som tvåa efter den enda hanen i öppenklass som fick ERI. Annars uppförde han sig utmärkt och vi var väl förberedda. Har tränat varje dag de senaste veckorna. Pälsen var i toppskick, jag har äntligen hittat rätt i schampo- och balsamjungeln samt börjat borsta i tid för att få bort alla gamla vinterhår. Förresten, nu är det gjort jag har inhandlat attiraljer för Eddies framtida kostymering, nämligen en vass sax och en klippmaskin. Nu var han ju så otroligt fin i sin blanka välskötta päls att det tar emot lite att sätta saxen i den, men i sommar ska han få ha kort päls är det tänkt. (få se om jag ångrar mig)

Om det är någon som missat det så finns det jättesöta beardisvalpar på kennel Svassas. Prima härstamning har de också så kolla in Svassas hemsida http://www.svassas.com/main.html

Söndagen förde med sig ytterligare ett tråkigt EH för Dinos del. Men även här var jag helnöjd med hunden. Ren och fin, han blev badad om tassar och mage just innan vi for till utställningen. Väl på plats gick han för 210 %, men vi var på plats i god tid och nog märktes det att träning ger färdighet. Visserligen var det lite stövarstuk på det hela, men han följde med i ringen mycket bättre än i Laihela och han visade tänderna fint samt stod någorlunda bra. Grattis! Marika och Orry, Mandy + familj, Roope + familj till ERI mm. samt Gitta och Kajsa till BIM och Cacib (Kajsa har också förra helgen stigit till 3:an i agility, mycket bra jobbat). Maricosan's uppfödargrupp fick även HP.

Även om resultaten inte blev de bästa så var det roligt att vara på utställning på hemmaplan, det är många man känner som man kan prata med en stund. Jag träffade inte på alla jag hade tänkt, så speciellt Kati ursäkta jag missade dig, men Neiti såg jag faktiskt då hon var på rasting med din mamma.

Första tvättad

Dino var åtminstone i går kväll ren och fin, sen gick vi på promenad i morse.... Nå int ska jag klaga för han är nog väldigt lättvättad. Han dock inte så kavat som han brukar vara då han är med och kollar på då Eddie blir tvättad. Eddie som förra gången stod i badrumsdörren och såg på hela tvättproceduren av Dino fann det för gott att denna gång fly fältet (han anade väl att han ligger lite risigt till nu ett tag framöver). Torkningen skötte Dino alldeles själv genom att springa av och an i högsta fart och sen rulla och gnida sig mot alla möbler och filtar inom räckhåll ljudligt morrande och stånkande. Eddie slapp undan med kloklippning och utbordtning av tovorna i vänster armhåla (får väl ta mig an den högra idag).

Motarbete och samarbete

Dino gillar att tugga på det mesta, speciellt gamla skor och ett fårskinn ligger på topplistan av utmärkta tuggleksaker enligt Dino. Dessa saker intresserar inte Eddie ett dugg, tugga på du bara verkar han tycka. Men med tuggben är det en helt annan femma. Eddie har nu som medelålders blivit mycket intresserad av de vitbeiga hårda rullarna och tuggar mellan varven som värsta lilla valp. Om det är så att Dino har ett ben och inte Eddie så ser Eddie snabbt till att ta det av Dino. Men det är inte så enkelt för Dino är en envis lite rackare. Eddie brukar försöka skälla den lille i örat vilket fungerade ett tag, men inte numera då Dino blivit härdad. Däremot har Eddie kommit på att han kan springa mot dörren och skälla som om det skulle komma någon och det har hittills fungerat utmärkt. Dino släpper benet och springer skällande till dörren medan Eddie springer åt andra hållet och tar hand om benet.

Nu är det så att Eddie inte bara försöker lura tuggben av Dino med denna metod. Han har även försökt att rädda Dino undan den "hemska" upplevelsen att få sina klor klippta. Dino hade under en period lite skräck för klosaxen och skrek i högan sky när jag klippte klorna på honom. Detta tyckte Eddie uppenbarligen var hemskt och mer än en gång försökte han avleda mig genom att springa till dörren och skälla. Jag får väl medge att jag gick på det första gången, men sen har det inte funkat.

Dinos nya idol

Dino har nog gått och blivit kär, i grannens gamla stövarhane...suck.
Så fort han är lös så springer han raka vägen dit över stenhagar och granngårdar. Han är ju inte så tung så skaren bär ganska bra och dessutom har han ju simmartassar som brer ut sig till minst dubbel storlek vid behov. Snabb som en vessla är lillhunden också om jag ena stunden har honom framför mig och sen blundar i 2 sekunder så har inte mera någon hund inom synhåll när jag tittar upp igen. Nåja, vi får träna på kontakten och använda långlina ett tag framöver. Funderar också skarpt på att inskaffa en hundgård åt honom.

Hårlös?

Eddies lilla kompis Dino är en baddare på att rycka bort hårtofsen på Eddie. Detta har medfört att Eddies hårmängd uppe på skallen och runt nosen har minskat betydligt. Och snart ska vi på hundutställning...

Det löns inte att sätta fast någon snodd alls numera, så Eddie får gå runt med en hårgardin för ögonen, inte för det tycks bekomma honom annat än att han ibland går in i möbler och annat som står i vägen. Är det någon som har ett bra tips på hur man får en liten energisk Kooiker att sluta bita sin sin alltför snälla beardiskompis i skägget och hårtofsen så mottages det med tacksamhet snarast.

Helt hårlös är nu Eddie inte, senast i lördags blev han grundligt badad och putsad efter alla konstens regler, så nu glänser pälsen och böljar i luftdraget, som bara en ren och fin beardiepäls kan. Skönt att får bort några halvfulla schampo- och balsamflaskor också ;)

Både Dino och Eddie tränas i att sitta eller ligga kvar medan den andra blir tränad. Detta går förvånadsvärt bra, bara vi tar det i tillräckligt korta doser. Målet är att båda hundarna ska kunna ligga och se på i fem minuter, både med och utan störning. Än så länge klarar Dino ca 30 sekunder och Eddie 1,5 minuter med lite uppmuntran. Detta är annars ett bra sätt att hålla korta intensiva pass på, tycker jag. Eddie tränar jag inför eventuell start i lydnadsklass 1 och där ska ju hunden kunna ligga minst 2 minuter med andra hundar tätt inpå, jag fundera också på BH-prov med honom där ska hunden ligga medan en annan hund utför sitt program på samma plan, föraren ska stå med ryggen mot ca 30-40 meter bort. Så träning, träning behövs.

Specialutställningen för Beardisar

Jag vet att flera av er kan vara intresserade av att komma på specialutställningen till Finland därför gör jag lite reklam för den här:

Nu har det kommit info om specialutställningen för bearded collies i Finland anno 2010. Utställningen är den 10 juli i Uleåborg (Oulu).

Domare är Marian Appleby för valpar och juniorer samt Brenda White för resten. Domarna är reserver åt varandra.

Anmälningsavgiften för icke-medlemmar är 30 euro, samma ägares andra hund 25 euro. Valpar och veteraner 20 euro, veteraner över 10 år gratis. Använd referensnumret 1135. Kontouppgifter får ni härifrån http://www.suomenpartacolliet.info/ det finns en liten rosa ikon till höger (det tar extremt länge för den att ladda upp). All info är tyvärr på finska, kontonr finns efter ordet tilille.

Hör av er om det är nåt ni undrar över :)

Annars har vi det bra, vi övar vidare på att gå fint i koppel och det går faktiskt allt bättre. Eddie har blivit en hejare på att gå fot ca 3 m, det har ju blivit mycket inneträning till följd av vädret. Ställande under marsch börjar också ta sig. Vi får träna vidare så kanske en vacker dag är vi klara för lydnadsprov.

Redan februari

Eddie och jag har invigt tävlingssäsongen med en utställning i Alavo. Det var en grupputställning för grupperna 1 och 2, vi hade råkat ut för ett domarbyte från Pirjo Aaltonen till Paavo Mattila så vi skulle in i ringen rätt sent på dan. Före oss dömdes Newfoundlandshundar och Bullmastiffer. En gammal bekannt såg vi också, nämligen grandisen Saphira. Hon tyckte det var kul att se en bekanting och tänkte börja leka. Hon och hennes matte och husse hade en prima utställningsdag och kapade åt sig det andra certet. Nu får hon vänta tills hon blir två år och får tävla om det sista certet för championat, GRATTIS! För oss gick det inte lika bra Eddie blev visserligen bäst i öppenklass (det var två hanar med), en då domaren bara tyckte han var värd EH (VG=1) så blev det inget cert trots prima läge. Nåja, vi får ta nya tag åtminstone en utställning till ska det bli i år, tror jag. Får börja anmäla snart....

Nästa helg bär det av till Laihela för ännu en grupputställning, men denna gång är det Dino som finns i andra ändan av kopplet. Få se om han kommer att ligga i kopplet som en stövare, just nu tränar han sig själv på utställningborde. Han har kommit på att det är mycket bra utsikt därifrån och nåt fel på balansen har han inte för han klättrade dit alldeles själv via soffan. De är allt bra olika mina hundar den ena vill helst ligga under bordet medan den andra balanserar på möbler och vill så högt upp som möjligt.

Eddie och jag kommer kanske att få delta i en lydnadstimme igen, även denna gång med Salme Mujunen. Ser verkligen fram emot det :)

Lade till en gammal bild från november, det är ju lite roligare med bilder.