Höstaktiviteter

Eddie och jag har börjat på en lydnadskurs som hålls åtta gånger på onsdagar (äntligen en kurs på en dag som passar). Vi ska gå igenom momenten i nybörjarklassen (klass 1). Första gången gick helt ok, förutom att Eddie plötsligt behövde en massa hjälper för att ta sig över hopphindret på kommando. Jag antar att det var ett tillfälligt hjärnsläpp då han ju inte är så van att träna med andra hundar. Hemma försökte han sen med samma manöver, tvärstanna framför hindret och titta på mig, men det gick över när vi tränat en stund. Så får vi sikta in oss på någon vårtävling i lydnad om allt går som det ska.

Dino får träna hemma nu och det blir mera träning i agility för hans del. Till vintern blir det ledd träning för honom. Höfter och armbågar är ju i skick, så jag får väl sätta lite mer allvar bakom träningen nu. Något viltspår ska jag lägga ut åt honom ännu i höst, så han får träna legor och terräng som är lite svårare. Jag har ännu inte fått mina skoinlägg (skulle ha fått dem denna vecka men tiden blev framflyttad) så några riktigt långa och många spår blir det inte. Dino ska ju också till Seinäjoki på utställning (troligen den sista för i år).

DM i viltspår

Igår var det DM i viltspår i Malax och jag guidade ett av de sex spåren. Vann gjorde en mudi , Mustapippurin mattomestari med 48 poäng av 50 och det var mycket välförtjänta poäng för ingen annan hund fick över 40 som berättigar till ett första pris. Domaren var återhållsam med poängutdelningen. Efter sig hade hon två taxar, en flatt, en tollare och en golden. Håller tummarna för att hon lyckas bra i FM nu.

Mink i bilen

Tisdag morgon när vi skulle ut på en kort länk innan vi skulle iväg till stan så visade Dino mycket stort intresse för bilen. Speciellt den främre stötfångaren var mycket intressant, jag tänkte att det har väl suttit någon katt under bilen. Men då hördes ett ljud av något slags vilt djur inifrån motorhuven och jag började misstänka att det var en mink eller något liknande. Mycket riktigt när jag öppnade motorhuven (ytterst försiktigt för vem vill bli biten av en argsint mink) så såg jag en gråbrun mink i fronten under motorn. Den lille gynnaren ville förstås inte överge sitt trygga tillhåll i första taget. Inte ens då jag startade bilen tyckte han att det var dags att ge sig av. Först när jag började köra så sprang den iväg under bastun, tyvärr, så nu har jag två minkfällor på gården. Minken verkar dock inte vara särskillt intresserad av dem, betet har han nog tagit eller om det är något annat djur som farit iväg med grillkorven. Dino tyckte det var mycket spännade med minken och han kollar upp bilen varje gång vi går förbi. På tisdagen var vi även till veterinären igen och nu har han passet i skick så vi kan resa till Sverige då andan faller på.